Nu åker vi strax till Nadja och Robert, äter gott och skakar skumpan!

GOTT NYTT ÅR!!!

Nu är vi tillbaka i Stockholm.

Har varit hemma i några dagar och bara slappat. Kom i måndags.

Så skönt att Joel har tagit ledigt de här dagarna så att vi kan hjälpas åt med en del saker. Idag har jag bland annat varit på Arbetsförmedlingen och bokat in ett möte med dem ang starta eget bidrag. Fick en känsla för att det kan finnas fina prognoser för det. Har fått en massa blanketter jag ska fylla i samt några informationshäften om att starta eget. Det är en hel del och tänka på.

Och en hel del och göra. Förbereda.

Här är lite bilder från julhelgen:

Gladskiten!

Tomtenissen

Älsklingarna

Tomtenissan

Party, party i Sundmo

30 minus grader, inget som biter på en riktig norrlänning

Julgranen på plats

Hööööög gran!

Julie pyntar fint

Elliot vill också hjälpa till!

Tomten kommer runt husknuten!

Ny finklänning och peruk i julklapp!

Slalomtjejen

Med pappa i slalom backen

Det var ett litet tag sedan jag bloggade.

Är ju i Norrland hos mina svärföräldrar nu. Kom hit i lördags.

Åkte från en massa snö i Stockholm, till lite snö i Norrland.

Här är det bara jättekallt. Jag har inte varit ute på flera dagar. 

Hade planerat att åka pulka med barnen. Men jag har blivit helt förslappad!!!

Hemma är det alltid full rulle. Där sitter jag sällan i soffan mer än någon timme på kvällen innan jag somnar. Det är väl därför kroppen har lagt av och blivit så lat när jag kommit hit.

Joel och jag har börjat jobba på ett 1000 bitars pussel. TUSEN BITAR.

Det är övermäktigt! Kommer nog inte bli klart. Sätter in en bild sen när jag kommit hem och laddat in bilderna ifrån kameran.

Vi har rullat köttbullar. Tittat på film. Jag har köpt och läst x antal skvallerblaskor. Vältrat mig i Tiger Woods skandalen.

Idag är en trött dag. Blev bjuden på glögguppesittar kväll igår hos Niklas.

Jag struntade i glöggen och inhandlade lite mousserande och några öl innan jag åkte dit. Det har blivit en stående tradition för mig att åka dit varje gång jag är uppe hos mina svärföräldrar. Det är så kul och träffa Niklas.

Det är alltid lika givande och inspirerande att omges med driftiga människor.

Jag och Niklas lärde känna varandra nere i Stockholm när jag bodde på Götgatan och levde ett liv i sus och dus tillsammans med min partner in crime homie Heikki. Niklas och Heikki blev efter ett himla dejtande tillslut tillsammans. Visserligen en kort, stormig och intensiv romans, men det var så vi iallafall lärde känna varandra. Sedan flyttade Niklas tillbaka till Norrland och vi tappade kontakten. Efter några år ringde min kompis Nina och berättade att hon jobbade med en Niklas som sa sig känna mig. Det visade sig, att världen är alldeles för liten by the way, att Nina hade suttit och berättat lite gay historier som hon hade hört ifrån mig, och då hade Niklas känt igen vissa drag antar jag och frågat om det var den Carro i Stockholm som alltid plutar med läpparna så fort vimmelfotograferna är framme. Och ja. Det var ju såklart jag! :)   

Då får jag reda på att människan har köpt en stor gård! Av alla ställen i hela Norrland, uppe i trakten av mina svärföräldrars hus, och jobbar på hotellet i den byn. GRAH! Världen är verkligen för liten!

Niklas har det så himla mysigt. Hans hus är stort med ett tiotal rum, om inte fler. Han har ett stort stall, en lada, ett gårdshus. Stora ängar. Grönsaksland. Djur, djur, djur. Grisar, getter, får, höns, katter, en hund. 

Detta håller han nu på och renoverar upp och håller på att starta upp den såkallade regnbågsgården. En oas på landet för homo, bi -och trans människor som vill komma ut på landet och testa på att fiska, jaga, you name it, göra sånt som man helt enkelt gör på landet.

Inte nog med att Niklas är en bög som har känsla för trädgård, pyssel, är händig som få och bygger om det mesta själv där hemma, han är dessutom grym på att laga mat. Han har jobbat flera år som kock och jobbar som restaurangansvarig på byns hotell. All  mat han lagar på regnbågsgården kommer ifrån hans egna gård. Inklusive köttet. Och ja han slaktar djuren själv, och ja han är gay!

Det finns faktiskt såna bögar med :)

Well iallafall. Kvällen var lika mysig som den alltid är hos Niklas.

Han hade bjudit dit lite vänner och vi åt gott och satt och snackade skit.

Det är alltid lika roligt att bli omsvärmad av bögar. De är likson som jag.

Jag är ju som en bög, fast i en kvinnorkropp. Inte lika fjollig dock.

Men minst lika kreativ som de flesta av dem.

Som vanligt blir det en massa finsk bitterfitta brytning och gamla Sonja, Karja, Arja och Hildegard referenser..

Nä ni förstår förmodligen ingenting, det gör ingen som inte är insatt.

Det är en interngrej mellan mig som faghag och mina fina bögar.

Trött är jag idag iallafall. Blev ju att jag sov över där. Det gjorde ju alla. Och det är ju ingen brist på gästrum om vi säger så. Eget rum med egen säng fick jag. Kändes jätteskönt att få sova helt själv. Fast så himla mycket sovandes vart det inte av. Somnade någon gång runt 05 och gick upp vid 09. 

Vaknade och kände mig som ett paket sopor. Varken borstat tänderna eller tvättat bort sminket. Tacka Gud för att det där ungdomslivet är passé. Det räcker bra med en sån natt en gång om året. När jag besöker Niklas.

Nu ska vi klä granen. Den har farfar varit ute och huggit ner.

Imorgon är det julafton.

GOD JUL ALLESAMMANS!!!!   

Här är några fotografier ifrån en tidning jag hittade. Det är när förskolebarnen i byn får komma och hälsa på Niklas och hans djur på Regnbågsgården i Sundmo.

Niklas hälsar förskolebarnen välkomna

250 kilos bjässen Bandit

www.herrarnaihagen.se

What about Tiger Woods???

Jag är chockad.

Men det är som man säger;

I de lugnaste vatten, döljer sig de fulaste fiskarna!

Det har tagit mig två timmar att lämna Julie på dagis idag.

Ute är det snöstorm. Det är jättefint och mysigt så länge jag sitter inomhus.

Men utomhus är det hemskt.

Vägen till bussen var givetvis inte plogad. Så bara att ta sig fram där med barnvagn var INTE det lättaste. Väl vid busshållsplatsen hade bussen slirat och fastnat i en snödriva. Det var ett jäkla pådrag av bärgningsbil och en massa män som stod och skottade runt bussjhulen. Efter vad som kändes som en evighet kom bussen tillslut loss och vi kunde hoppa på.

Att ta sig från våran busshållsplats till nästa tog ungefär 10 minuter.

I vanliga fall tar det två minuter.

Bussen kröp fram och ibland fastnade den och hjulen snurrade.

När vi äntligen kom fram till Forum var vägen upp till dagis inte heller plogad.

Så jag fick ta en ganska lång omväg för att komma fram.

Sist och slutligen var vi ändå framme och jag lämnade av Julie.

Nu var det bara hemvägen tillbaka kvar....

Den här gången gick jag av bussen vid Ektorp, busshållsplatsen innan vår, för att jag tänkte att det skulle vara lättare att komma upp med vagnen den vägen om det är plogat. Det var det. Fast jag lyckades ändå ramla omkull och bli sittandes i en snödriva innan vi sist och slutligen dundrade in i porten. Elliot, vagnen och jag.

Kan lägga till att jag dessutom inte hade någon mössa på mig!

Den hade jag nämligen glömt i bilen!

En sak som är bra är ju att vi förmodligen inte kommer att få någon böter iallafall. Bilarna syns inte under all snömassa.

Här fotade jag Joel häromdagen som går utanför fönstret

Här är samma ställe idag!

Kul och rulla vagnen i?

Hemlängtan Johannes?

Skönt och vara inne!

Igår var jag och Elliot på hans 10 månaders kontroll. Han är så himla töntig!

Ute i väntrummet var han allt tuff. Där promenerade han runt, utforskade alla leksaker och satt och lekte. Men så fort vi kom in till doktorn så började han att grina och grinade sedan hela tiden under besöket. TÖNT!

Läkaren tyckte iallafall att han såg jättefin ut.

Han är jättestadig, duktig, framåt, driven, tidig både i tal och motorik, sa hon.

Ett riktigt A-barn, som Peter hans barnsköterska på BVC alltid säger.

Ja han har ju lite och brås på, om man säger som så :)

9750 kg vägde han. Längd har jag glömt bort.

Men han följer sin kurva som han ska iallafall!

Nu ska jag svara på ett mail från Johannes. Han ligger by the way på en kritvit sandstrand i Koh Chang, en liten ö öster om Bangkok i Thailand.

Han åt en Pad Thai häromdagen, en nudelröra med grönsaker och kyckling, för 20 bhat, ca 4 kr. Det är ju inte så farligt dyrt..

Idag när jag sitter här hemma och försöker värma upp min isbit till kropp med en kopp glögg så kanske han skulle åka till ett ställe som heter Koma, Monkey Island. Han hade nämligen mött en thaitjej på någon buss som jobbade där och hade bjudit över honom dit.

Jag vill verkligen till Thailand med familjen.

Jag och Joel har pratat om att åka dit ända sedan vi träffades. Det är en dröm vi har. En resa som verkligen står högt på listan. Åka dit och vara där två, tre veckor. Sola. Vara ute och turista. Prova en massa olika matstånd, restauranger.

Coolt! Floating market

Gå på marknader. Massor med kryddor, frukt, saker.

Unna sig ryggmassager varje dag. Ansiktsbehandlingar, manikyr, pedikyr.

Thailand som är så himla barnvänligt. Låta barnen springa barfota i sanden.

Shoppa nya kläder, väskor, klockor, parfymer, jackor, skor. Sy upp kostymer, klänningar. You name it!

Fast att jag skulle vara avis på Johannes just nu? Nejdå..

Vad går upp emot en riktigt kall svensk vinter? Och en kopp glögg?

Julbordet i lördags var jättemysigt. Över förväntan.

Det var på Skärgårdskrogen i Saltsjöbaden och restaurangen var jättefin och mysig. Ligger precis vid vattnet. Personalen var jättetrevlig. Och maten var jättegod.

Många av herrarna var uppklädda med skjorta och slips och damerna i fina klänningar. Jag var nog den ända där som traskade in i ett par lagomblöta converse. Fast jag hade faktiskt kjol iallafall :)

Jag gick loss på sillen, laxen och pateérna.

Både jag och Nadja åt så mycket att ingen av oss orkade dricka upp ölen vi hade beställt. Det var trevligt att kunna sitta där ensamma och prata ostört, utan barn.

Före julboret  

Efter julbordet

Här hemma har det idag varit rent och skärt kaos.

Jag har delvis mig själv och skylla, ja.

Jag latade mig för länge i sängen imorse, eller snarare, det var så himla kallt i rummet så jag kunde bara inte förmå mig att gå upp. Detta resulterade i att jag blev sen med att lämna Julie och hon blev hemma hela dagen.

När jag väl steg upp möttes min blick av vantar och mössor över hela hallgolvet. Kaffekokaren som stod framme på diskbänken, skålar, smutsiga bestick och disk. Hela köks- och vardagsrumsgolvet fullt med brödsmulor!

Jag höll på att få en hjärtattack.

I badrummet stank det gamla bajsblöjor.

Och på tal om bajsblöjor, mitt i allt detta fick jag byta en sådan på lillemannen.

Sedan var det stress. Jag skruvade upp volymen på stereon och besökte platsen eurofori. Började städa, torka, plocka, sortera. Så gott jag kunde iallafall med lillemannen gåendes efter mig. Efter ett tag fick jag dock stänga av musiken för Elliot var så gnällig och ville upp på sin favoritplats. Min höft.

Ute snöade det och jag fick plötsligt en lysande ide att börja baka bullar så att vi skulle kunna ta med oss nybakt och varm choklad ut och åka stjärtlapp och pulka i pulkabacken. Så mitt i det kaos som redan rådde och med en gnällig Elliot på höften plockade jag fram assistenten och började smälta smör, smula ner jäst och Julie fick fylla på med mjölet. Hälften hamnade utanför på den nyss städade diskbänken. Typiskt mig! Spontanitet är mitt andranamn. På gott och på ont.

Tillslut blev det övermäktigt med Gnälliot och trots att jag klädde på honom alla hans ytterkläder och körde runt honom i vagnen så vägrade han att somna. 

Så jag fick klä av honom overallen och allt igen, för annars skulle han kokat över. Tillslut somnade han visserligen i sin spjälsäng och jag och Julie kunde göra klart våra bullar.

Trots all stress och allt stök, lyckades vi få bullarna riktigt goda och saftiga och lägenheten städad och ren innan vi drog ut i pulkabacken. Jag åkte några åk med barnen.

Elliot tyckte att det var jättekul och spatserade fint i sin nya vinterstövlar, stl 20. Så sött! Julie gjorde änglar i snön och kastade sig hejdlöst i snödrivorna.

Vi hade det jättemysigt.

Synd att jag inte fick några foton från det bara. Kameran var slut på batterier.

Muse- Uprising

Just nu cirkulerar det mesta runt julen.

Glögg som dricks.

Julklappar som ska köpas och slås in.

Julgodis och lussekatter som ska bakas.

Julgranen som ska upp och pyntas (INGEN LUST!)

Julkalendern på tv som ska ses. Luckor som ska öppnas.

EMD´s ubertråkiga skiva som spelas om och om igen.

Vi ska fira julen uppe hos Joels föräldrar i år.

Det blir mitt första år som jag firar jul utan mamma.

Ja jag har fortfarande mina mammiga dar. Trots att jag är tjugofem.

Vissa dagar saknar jag mamma jättemycket.

Speciellt våra skrattattacker i tid och otid.

Ett exempel är finlandsbåten nu senast vi var över och hälsade på Moffi.

Jag och Johannes drev mamma till vansinnets vansinne!

Johannes skulle köpa två stycken 24-packs flak öl till sig själv och jag skulle köpa två likadana flak öl till Joel. Mamma höll på att skämmas ihjäl redan vid kassan och hade precis tänkt smita i förväg för att slippa synas med oss, när jag bad henne om bärhjälp. Jag hade Elliot i bärselen så jag kunde inte bära all öl själv.

Efter viss övertalning gick mamma slutligen med på att hjälpa oss bära ner all öl till hytten, varpå hon kvickt tog varsitt flak under varsin arm och började gå så fort hon kunde, likt en gestapo, rakt genom folkvimlet.

Det såg så himla roligt ut så jag och Johannes kunde såklart inte hålla oss från att genera henne ännu mer. Så vi ropade efter henne "men mamma, att du alltid ska dricka så himla mycket öl på båten" varpå vi hörde hur hon brast ut i skratt men ändå fortsatte sin snabba gestapo gång rakt fram.

"Så bråttom till hytten behöver du väl inte ha mamma, du ska strax få dina öl" fortsatte vi. "Att vi alltid ska behöva hjälpa dig att bära alla dina öl så fort vi handlar på båten". Mamma höll verkligen på att dö. Hon höll inte bara på att skämmas ihjäl, hon höll dessutom på att skratta ihjäl sig.

Ha ha ha.

När vi ska till Norrland tänkte vi som så att vi mellanlandar hos mamma i Askholm en natt på vägen upp. Vi börjar vår färd upp den 18e eller 19e.

Beror lite på om vi ska svänga förbi Sigtunas julmarknad eller inte.

Jag vill ju gärna det. Sigtuna. Där skulle jag vilja bo!

Sen fortsätter vi bilresan upp till Ramsele och stannar där och firar jul.

Jag hoppas på snö!!!

På vägen hem från Ramsele stannar vi hos mamma och Ulf några dagar med.

Och så firar vi jul med dem med.

Har tvättat Julies gamla bilbarnstol som Elliot nu får ärva.

Så slipper han iallafall sitta trångt i babyskyddet och trängas.

Nu sitter han i bilen som den kung han är.

Annars har han nu även börjat klättra.

Hittade honom uppe på hyllan till tv-bänken häromdagen.

Där stod han fullt koncentrerad på att försöka ta mina vaser och ljus.

Det är hög tid för mig att rensa undan. Fast jag vill ju inte. Älskar mina ljus.

Finingen

Elliot ute och knallar

Julie var på julmarknad med dagis och köpte då denna stora jätteklubba