Idag har jag och barnen spenderat mesta delen av förmidaggen på Nacka sjukhus. Efter att Elliot lidit igenom en småfebrig, snorig och krupp hostig helg, och jag och Joel lidit igenom densamma fast med sömnbrist och en massa kånkande, så ringde jag vårdcentralen imorse och bokade en tid.

Fick tid kl 9.30 Tycker att det passar bra för då hinner jag förbi Hyrpolen nere i Ektorp för att hyra en slagborr. Regnet slår mig i ansiktet när jag rullar ut vagnen ur porten. Elliot har regnskydd på vagnen och Julie drar upp sin huva. Jag har. Ingenting. Min sedvanliga tur. Mitt paraply har jag nämligen glömt hos Johannes.

Småjoggar igenom regnet med Julie på ståbrädan.

Kommer in till Hyrpolen. Uppståndelse. Som vanligt på ett ställe där det alldeles för sällan kommer in någon med feminint kön. Grabben i blå byxor tittar oförtående på mig. Ska du borra själv, frågar han. Har du borrat förr? Vilken storlek på borr ska du ha då. Jaha du har en plugg med dig. Oj vilken stor! Vad ska du borra upp egentligen? Jaha en lampa, är den stor eller? Vet du hur man.. Kan du.. Innan klockan åtta imorgon bitti. Skriv under här. Grabben bakom kassan betraktar mina händer, lägger märke till mina naglar när jag skriver under kvittot. Han ler inombords, den där tjejen kommer inte kunna borra, hon vågar väl inte få skit under naglarna. Han skulle bara veta hur fel han har. 

Sedan är det dags för läkarbesöket. Det regnar fortfarande. Jag joggar igenom regnet upp till Nacka sjukhus. Väskan som borren ligger i är ganska stor, tung och klumpig. Spänner fast den i ståbrädans rem under vagnen. Funkar ganska bra.

Kommer in i väntrummet. Blir inkallade. Titta i öron och hals. En Elliot som skriker.

Bär vidare upp till labbet. Blodprov. Skriik! Halsmandelprov. Ännu mera skrik!

Väntar på provsvaren. Provsvaren kommer.

Tillbaka till läkaren. Tittar i öronen ytterligare en gång. Skrik!

Läkaren skriver ut recept och vill ge kortison på plats mot kruppen.

Jag får åtta tabletter kortison som ska lösas i ett vattenglas. Elliot ska få i sig medlet med en liten plastspruta. Han skriker! Vi spiller ut allt. Jag hojtar och hejdar en sköterska i förbifarten. Får nya tabletter. Försöker igen. Elliot får i sig. Under gallskrik. Sedan ammar han en slurk.

Till apoteket! Kö. Elliot är otålig. Trött. Sjuk.

Efter många om och men får vi vår medicin.

Klockan är nu 12 och vi äntligen på väg hem igen.

Julie är vrålhungrig.

Liten har blivit stor

Hemma kör jag ut en sovandes Elliot på balkongen. Julie vill se film och jag försöker sova i soffan. Men det är för kallt. Har dörren öppen till balkongen för att kunna höra Elliot. När Elliot vaknar försöker jag borra ett hål i taket, men det är för tungt, dessutom får jag en massa flis i ögonen, så jag slutar.

Strax efter tre plingar Nelle på dörren och kommer in och leker med Julie. Jag hittar dem i min och Joels säng där de leker att de föder barn. Julie ligger med särade ben och gör, typ sit-ups och ojar sig. Mellan benen har hon placerat sin docka. Ja vi har råkat se förlossningsakuten ihop.

Joel är just nu i Forum och byter vår lampa. Sladden behövde förlängas 40 cm + att jag ångrade mig och ville ha en vit. Otippat va? ;-)  Lyssnar på en gammal goding. Finest dreams med Kelis.

Fått en massa ovälkomna släktingar på besök på hakan. Känns så himla tråkigt. Jag är ju inte 14 längre.

Och på tal om släktingar, pratade nyss i telefon med mamma. Har sån lust och skriva om en sak. Men måste hålla mig lite. Mamma skrattade iaf ihjäl sig och sa att du är tokig Carro. Du är GALEEEN! Men det blir kul. Det är meningen iaf. Att det ska vara kul.

Nu ska Julie ha kvällsflingor.

Gladskit trots feber och öroninflammmation 

Julie igårkväll, somnat med Mästerkatten i stövlarna vid sin sida